“Althin/Sundevall har fel — lägre straff ökar inte tryggheten”

Foto: Malin Hoelstad/SvD/Scanpix

REPLIK. Den straffrättsliga debatten har präglats av en överslätande inställning till våld och brott. Allvarliga brott ska leda till allvarliga reaktioner och rättvisa straff, skriver Henrik von Sydow på Kriminalkanalen.

DEBATT 090301: “Längre straff eller ökad trygghet”

Advokat Peter Ahltin och journalisten Dick Sundevall skriver med frenesi att straffen i Sverige för grova våldsbrott redan är tillräckligt höga. Jag delar inte den synen – och anser mig har goda belägg för min hållning.

Åklagarmyndigheten presenterade 2007 en undersökning som visar att en övervägande del av fängelsedomarna för flera allvarliga våldsbrott hamnar i den nedersta fjärdedelen av straffskalan. Vi har en verklighet där fängelsestraffen är mycket korta - för väldigt allvarliga brott.

Tydligast är att det är för låga straff för grova våldsbrott. Det gäller exempelvis grov misshandel som enligt lagboken kan leda till fängelse i lägst ett år och högst tio år. I praktiken blir straffet sällan längre än två år.

Ahltin/Sundevall skriver att det finns ”hyllmeter med forskning” som visar att skärpta straff inte ger minskad kriminalitet. Visst är forskningen på fältet viktig och jag undrar var Ahltin/Sundevall har noterat forskning som visar att lägre straff leder till ökad trygghet?

Tvärtom vet vi att straff fungerar moralbildande och speglar hur allvarligt samhället ser på brottet. Moderaterna vill höja utsatta människors skyddsvärde. Våld och förtryck ska inte accepteras för att upprätthålla en över och underordning.

Det är angeläget att göra upp med den tradition med rötterna i 1970-talet av överslätande inställning och låga straff för övergrepp mot enskilda.

Straff ska vara rättvisa och rimliga. Vi ska alla känna oss trygga med att allvarliga brott leder till allvarliga reaktioner. Naturligtvis är straffen inte den enda eller ens främsta faktor som gör att tryggheten ökar. Vi ska ha bättre skolor som sätter fokus på den enskildes kunskaper. Vi ska ha goda möjligheter att leva på eget arbete. Kampen mot utanförskap och insatser mot ungdomsarbetslöshet förebygger brott.

Det gör också fler poliser som är synliga och närvarande i samhället. Alliansregeringens satsning på att öka antalet poliser från 17000 till 20 000 under mandatperioden betyder mycket för att öka tryggheten för många – inte minst i de bostadsområden som är mest brottsutsatta.

Sedan 1970-talet har vår straffrättsliga debatt präglats av en önskan att gå mot lägre straff och överslätande inställning till våld och brott. Intresset att värna om gärningsmannen har ställt intresset av brottsoffrets rättigheter och behov av upprättelse i skuggan. Det är rimligen på tiden att pröva två tankar samtidigt.

Straff spelar roll i ett sammanhang av reformer som bekämpar utanförskap, rustar rättsamhället och markerar alla människors skyddsvärde. Och för dem som läst och berörts av den nu åter aktuella boken ”Män som hatar kvinnor” är frågan till Ahltin/Sundevall uppenbar: Inte är det så att lägre straff för misshandel, våldtäkt och grov kvinnofridskränkning leder till ökad trygghet och upprättelse för utsatta kvinnor?

HENRIK VON SYDOW
Riksdagsledamot (M) och rättspolitisk talesman